En chefsrekrytering ställer stora krav på de metoder vi använder i vår bedömning. Samtidigt finns det inte några tester eller intervjuer i världen som kan svara på hur en kandidat kommer att reagera i samtliga situationer som chef. Men det finns en metod som kommer ganska nära och som kan mångdubbla kvaliteten på din chefsrekrytering.
Egenskapen som den här metoden mäter brukar på fackspråk kallas för g-faktorn. I vardagligt tal använder vi ofta begreppen problemlösningsförmåga eller analytisk förmåga. Oavsett vilket uttryck vi väljer så säger den här variabeln hur vi löser nya och oväntade problem, hur lätt vi har för att lära oss nya saker och hur bra vi är på att dra slutsatser ur en större mängd information.
Stor effekt på arbetslivet
Anledningen till att detta är intressant att undersöka i samband med en chefsrekrytering är att mängder av forskning har visat att denna förmåga har en stor effekt på vårt arbetsliv. Ju högre problemlösningsförmåga vi har, desto större är sannolikheten för att vi ska lyckas med vad vi än tar oss för.
Detta innebär inte att jag alltid kommer att lyckas med allting jag tar mig för även om jag har en god problemlösningsförmåga. Det innebär inte heller att jag kommer att misslyckas med allt jag tar mig för om jag har en sämre problemlösningsförmåga.
Däremot ökar sannolikheten för att jag ska lyckas med vad jag än tar mig för om jag ligger högt på denna variabel. Vi kan säga att min träffyta ökar med en högre problemlösningsförmåga.
Hantera oväntade situationer
Som du vet innebär ett ledarskap många olika typer av uppgifter och ofta handlar det om att lösa nya och oväntade situationer. Med andra ord handlar ett ledarskap ofta om den typen av situationer som en god problemlösningsförmåga gör det lättare att hantera.
Om vi tar med ett problemlösningstest när vi ska rekrytera chef kan vi alltså med hög sannolikhet uttala oss om hur respektive kandidat kommer att hantera nya och oväntade situationer, och hur prognosen ser ut för att klara av framtida utmaningar. Ju högre g-faktor eller problemlösningsförmåga desto bättre.
Ett problemlösningstest tar oftast inte mer än cirka 40 minuter till en timme att göra, och den timmen kan vara en av de mest välinvesterade i hela din chefsrekrytering med tanke på hur stor betydelse g-faktorn har visat sig ha för ett lyckat ledarskap.
Öka kvaliteten på din chefsrekrytering
Självklart är inte resultatet på problemlösningstestet det enda du ska ta hänsyn till i din personbedömning. Detta resultat ska läggas till den övriga informationen som din personbedömning har gett vid handen.
Men genom att göra någon form av g-faktortest har du ökat kvaliteten på din bedömning flera gånger om. Om kandidaten har en hög g-faktor kan du med ganska stor säkerhet förvänta dig att han eller hon kommer att hantera många av de utmaningar som ledarskapet kommer att ställa på honom eller henne.
Detta brukar också innebära att rollen som ledare kommer att vara mindre påfrestande på personen än om han eller hon skulle ha en lägre g-faktor. Det är således något som alla parter – kandidat, rekryterare och uppdragsgivare – vinner på. Och vad mer än så kan vi önska oss av en lyckad chefsrekrytering?
Vill du veta mer om vad g-faktorn innebär för ett ledarskap och hur ett g-faktortest kan hjälpa dig att göra bättre rekryteringar, skicka ett mejl till mig via fredrik@hillvesson.se eller slå en signal på 070-559 02 38 för en förutsättningslös och kostnadsfri konsultation.